Barnen

Alltså det här med två små barn... Vissa stunder... Skitjobbigt och japp, jag har gråtit flera gånger, man får blunda, räkna till 10... Att ge två små barn uppmärksamhet samtidigt är verkligen svårt. Ofta får liten gråta och ligga och vänta på sin tur... Mer än vad som känns bra ibland. Vide får alltid gråta på morgonen i overall i vagnen medans Luna kläs på.
Eller så försöker man söva lite i sjal och Luna får sitta framför tvn för att inte störa. Eller sitta framför tvn när man måste amma. Ibland måste man lägga bort liten som somnat i famnen och som då vaknar för att Luna gör något olägligt och för att man måste plocka bort henne. Liten behövde egentligen sova och sövningen börjar om...
Det är tungt vissa dagar, riktigt tungt.

 

Men när man börjar se samspelet emellan dessa två, när man ser hur Vide ler när Luna sjunger...! När man ser hur Luna vill hjälpa till, hur hon varsamt klappar, pussar, kramar sin lillebror...! Ger honom napp, låter honom låna hennes snutte.

Man smälter! <3

 
 

Hur gick det här till?!

Igår hade vi Kalas för Vide, för ca 1 och ett halvt år sen hade vi samma sorts kalas för Luna...
Känns helt overkligt!
 
Jag inser inte förenn jag ser dessa bilder att oj, vi är ju 4 stycken nu!
 
 
 
 
 

Fredagen...

Idag började i kaos!
 
Vide sprattlar och ammar som vanligt hela natten och jag vaknar upp tröttare än när jag gick och la mig...
Strax innan 6 gav jag upp och gav Vide till Victor. Han skulle gå upp med honom, men då vaknade även Luna precis. Så han tog upp båda och försökte hålla dem nöjda så att jag kunde få sova ikapp lite(det behövs!!).
Men det gick inge bra... Vide bara gnäller och då kan jag inte ligga där och bara försöka sova, så jag gick upp och hämtade Vide och ammade honom och tänkte att han skulle somna lite med mig... men ikke. :(
Jaja... trött mamma gick upp ändå alltså.
 
Vi hade ingen mjölk hemma så jag kunde inte göra nån latte heller. :( Snyft!!
 
Visst att vara trött, men jag är så trött att jag har ont i huvudet och är yr och klumpig blir jag med, tappar saker och snubblar till.
 
Victor gick och pluggade, han pluggar för tillfäller för att han inte har något uppdrag just nu.
 
Jag hade en hemsk förmiddag, försökte få Vide att sova och hålla Luna nöjd samtidigt. Gick inge vidare. Ammade Vide i soffan och Luna pysslar i köket så jag måste locka på henne till vardagsrummet för att hon inte ska ta sin stol och klättra upp på diskbänken och grejja. Vide somnar och jag tänkte att jag kunde sitta där ett tag med honom för Luna kollade på tv... tills jag känner att Luna bajsat... suck! Jag måste alltså lägga ifrån mig Vide som inte går att lägga ifrån sig och fortsätta sova...
Kom på att han sover ju i vagnen på förmiddagen efter att jag lämnat på förskolan ofta numera så tänkte testa lägga honom i vagnen. Reser på mig och han sover fortfarande i min famn, tills Luna följer efter till hallen och säger "Vide sover!".... ja... SOV! Det är ju inte hennes fel... men där vaknade Vide. Happ... Lägger ifrån mig Vide och byter Lunas blöja.
 
Tar Luna till vardagsrummet och sätter henne vid tvn och testar liggamma Vide i sängen, men han vill inte alls. :(
 
Happ... då har vi alltså en grinig Vide och en Luna som vill ha min uppmärksamhet och leka.
Behövde ett break, så jag bestämde mig för att duscha, tog med mig båda in i badrummet. Satte Vide i babysittern, tog med Luna in och stängde dörren. Klev in i duschen och sa till Luna att jag ville ha badankor i duschen. Så medans jag duschade lite snabbt så kastade Luna in badankor till mig och var nöjd och Vide likaså som fick höra dusch-ljud och kolla på storasyster.
 
Enda som funkar då är sjalen på Vide så att han ska få sova, men då kan jag knappt leka med Luna direkt. Känner mig hemskt tråkig mot Luna. Hur räcker man till?! Och hur söver man lillebror när storasyster är hemma?
 
Vide somnade i sjalen och jag var helt slut.
Victor kommer ut från sitt pluggande och säger att han ska svänga förbi jobbet och hämta sin nya mobil, men att han kan ta med sig Luna! Tack tack tack!!!
 
Victor och Luna åkte iväg och jag satte mig i soffan med Vide i sjalen och somnade! Pust! Vaknade utan huvudvärk efter en stund!
 
Älskade fina barn så trött ni gör er mamma. <3
 
 

Stress

Stressad och sömnlös mamma deluxe!
 
Usch.. går runt och är helt virrig och yr dessutom. Mina nätter får jag inte riktigt sova på.
Luna sover jättefint, typ alltid hela nätterna numera, men Vide... Han är inte direkt vaken längre stunder, men han vaknar bokstavligen stup i kvarten och vill snutta. Han äter inte direkt, men vill känna tryggheten av mig antar jag.
Detta gör alltså att jag inte direkt sover djupt något på natten eftersom jag måste vakna hela tiden.
 
Nu har jag försökt att sova när jag lämnat Luna på förskolan, för Vide sover ofta kvar i vagnen nästan en timme på förmiddagen. Jätteskönt! Men jag får typ panik över att jag inte städar och plockar undan disken istället.
Det finns hur mycket som helst att göra, tvätta, diska, städa...
Dessutom håller jag på att baka som en tok inför Vides kalas. Bakat muffins och massa olika sorters kakor, 4 olika sorters kakor blir det.
 
Sen hade jag beställt kläder online för Vides kalas, det gick inge bra alls. Jag fick fel vara levererad. beställde en blå blus, men fick en svart tröja i storlek 40/42... något fel... :( Jättetråkigt och jag blev så arg...
 
 
Ska bli så skönt när dessa helg är över!

Vide VS Luna 3 månader

Luna 3 månader
 
Vide 3 månader
 
 
 

Snuttgubben

Just nu är nätterna väldigt tunga, känner mig mer trött när jag vaknar än när jag lägger mig...
 
Vide sover inte själv, inget mig emot, han får gärna ligga bredvid mig... Men han ska även amma typ hela natten... Ja, han är bara 3 månader(imorgon) och behöver närhet och massa mat. Ja, maten är det nog inga problem med, han växer som bara den! Vi är på storlek 68 nu!!! Luna hade storlek 68 när hon var typ 6-9 månader!
 
Men inatt höll jag på att bli knäpp!
Han brukar somna i soffan och ligga i min famn eller i nestet på kvällen när Luna somnat, men igår vaknde han precis när vi skulle lägga oss, fick börja natten med att amma/snutta. Annars lägger vi nestet i vaggan på kvällen så kan han sova typ 1-2 timmar där själv, guld värt för mig!
Han började amma kl 22 och när han fortfarande ligger och snuttar vid 01:30 höll jag på att bli toookig. Reste på mig, jag vill sova! Victor kan liksom heller hjälpa till, även om han vill. Vide ska ligga med min tutte i munnen konstant mer eller mindre hela natten.
 
Vid 01:30 reste jag på mig och bara låg och tittade på honom, testade lägga mig en bit bort och han accepterade då att ligga lite själv. Detta gav mig ungefär 1,5 timmes sömn, vilket gjorde att jag fick lite energi och orkade med resten av natten.
 
Ska ta ett riktigt napp-övningsrace med Vide. Han skulle verkligen behöva det. Och jag skulle verkligen behöva det!
 

Vardagen bakom den där dansen på rosor...

Vardagen bakom den där dansen på rosor...
Luna är såå underbart trotsig just nu, japp, nu har det kommit till oss också. Våra söta lilla dam har fått en egen vilja och den är STARK!
 
Alltså det här med att ha ett barn, det däremot var en dans på rosor! Att ha två barn är lite mer av en utmaning om man säger så. Vissa stunder får man bita sig i kinden och blunda en stund. ;)
 
ALLT är en kamp just nu, äta, sova, klä på/av, byta blöja, gå upp från badet, borsta tänderna... ja, allt som ska göras.
Man går in i en återvändsgräd om man ställer en ja/nej-fråga, man får alltid ett nej. Spelar ingen roll vad du frågar, det blir alltid nej. ;)
Man måste gå runt och istället ställa en fråga som, "Vilket byxben vill du stoppa in foten i först?" och inte bara fråga om hon vill sätta på sig byxorna, för det funkar inte. Att bara göra utan att göra henne medveten om vad som ska göras funkar inte heller, man måste förbereda henne på vad som ska hända. Alltid berätta en stund innan vad som ska ske och för guds skull, ställ inga ja/nej-frågor!
En sak som är skön är iaf att alla verkar gå igenom det här mer eller mindre... Vi är några mammor med syskon som hämtar samtidigt på förskolan och jag ser att de också kämpar med lite samma sak. Barn som springer iväg, inte vill klä på sig... "Nejmen oj vilka fina skor, kom får du se!" "Titta vilken tokig mössa, den vill sitta på ditt huvud!". Ja, mn blir uppfinningsrik och tålamodet blir bättre!
Men ibland vill man bara skrika rakt ut att "SNÄLLLA, BARA KLÄ PÅ DIG!!!" Men man vet att det bara leder till skrik och ett barn som ligger och gråter på golvet och får utbrott, så nej... så gör man inte. :)
 
Igår fick Luna jordens utbrott, hon blev helt tokig av någon anledning, det kan bero på precis vad som helst. Skrek och låg på golvet en halvtimme och jag kunde bara sätta mig på golvet och vänta tills hon var klar och säga att jag finns där när hon vill ha en kram. Man får inte röra henne när hon får såna där utbrott, då blir det bara värre. Mitt där när Lun ville vara i min famn blev Vide ledsen... Ja, så då var jag tvungen att lugna Luna först innan jag kunde ta Vide. Barn nr 2 får ofta gråta längre har jag upptäckt, man kan inte alltid ta honom direkt.
 
Japp, min lilla söta Luna kan trotsa hon med och våra dagar kan vara rätt kämpiga numera. Jag försöker verkligen så gott jag kan att hjälpa henne igenom det här.
Det är nog väldigt jobbigt att vilja göra saker själv, fast man inte riktigt kan och får alltid.

Kaos!

Jag har sååå mycket i mitt huvud just nu!
 
Tapeter, kök golv, kalas, baka...kläder! Och så minus på sömnen! :D
 
Vi håller på att beställa nya luckor till köket och letar nytt golv. Inte det lättaste att bestämma sig inte!
Sen letar jag tapet till både köket och vardagsrummet.
 
Vi ska ha kalas för Vide och snart fyller även Luna år... och så lite jul där emellan.
Och det ska bakas och fixas kläder. pust!
Sova kan vi ju bara glömma!
 
Lillkillen gillar att ligga och sprattla när han sover näääära mig och helst tutten i munnen när han sover. ;)
Han vägrar napp tyvärr så jag är hans napp.

Livet rullar på...

Kan inte fatta att Vide redan hunnit bli 2 månader gammal!?
Det här går på tok för fort, det hjälper ju inte att han dessutom är en stor kille! Har redan ångest över att tiden går för fort, han är liksom ingen liten nyföding längre. Det känns både jobbigt och skönt. Blandade känslor. Det är ju så mysigt med en ny liten bebis, men ändå skönt att den allra första tiden är förbi.
 
Nätterna bli enklare, hans mage mår bättre och äntligen verkar hans snuva och hosta bli bättre. Han hostar någon enstaka gång nu och han blir inte störd av täppt näsa på natten.
Han har blivit liiiite bättre på att ligga i vagnen och att ligga själv hemma ibland. Det underlättar lite, visst är det mysigt att bära på honom i sjalen, men att bära heeela tiden är tungt.
 
Idag var jag och shoppade tomtemössor, ska försöka mig på att ta en fin julbild, önska mig lycka till! Nu är det TVÅ barn som ska försöka sitta fint på något vis. :)
 
Luna fick också lite nya kläder i storlek 92, nästa storlek. Hon har fortfarande 86, men jag brukar alltid köpa nästa storlek lite innan.
Kollade på Lindex där jag brukar handla mest, men jag blev så less på allt, måste det vara så extremt könat hela tiden?! Inget emot rosa, men när det är rosa, men fluff, glitter och små gulligull-djur eller prinsessor på plaggen så pallar jag inte. Jag är inte så gulligull helt enkelt. Kappahl var inte mycket bättre dem heller tyvärr.
Så vi gick till Åhlens, där är det lite bättre iaf. Kan inte direkt säga att jag klär Luna direkt pojkigt eller neutralt, hon är nog rätt tjejigt klädd, men med måtta, enligt mig iaf.
 
Jag lyckades även norpa en ny skaljacka åt Luna i veckan, PoP hade 50% rea på sina skaljackor så jag köpte en fin turkos med moln på i storlek 92 som hon nog kan ha i vår och förhoppningsvis nästa höst med.
 
Alltså det här med att allt är så extremt könat, kollade lite på trehjulingar, till och med de är extremt könade på vissa sidor. Räcker det inte med en rosa trehjuling, måste det stå girl på den eller ha prinsessor och glitter på sig?  Och sen om man inte vill ha en rosa, då är det spiderman på den istället?
blä...

RSS 2.0