1 vecka efter förlossningen

Såhär en vecka efter förlossningen börjar jag kunna röra på mig ordentligt igen, väldigt skönt!
Antagligen är mitt järnvärde bättre också för jag är inte alls yr sådär som förut.
 
För en vecka sen låg vi och sov på Hotell BB efter en lång natt. Efter 21 och en halv timmes värkarbete var man väldigt trött. Och sen eftersom jag hade hemskt dåligt blodvärde så var jag ännu mer matt än man normalt ska behöva vara efter en förlossning.
Jag kunde knappt resa på mig ur sängen och låg mest. Däremot var jag ju tvungen att gå upp de gångerna jag gick på toaletten, men det var allt.
Victor var världens bästa pappa till Luna och fick byta alla blöjor och gå på rummet och trösta henne, jag kunde bara trösta henne sittandes i sängen.
Jag hade aldrig klarat det här utan Victor, Victor är världens bästa pappa till min lilla Luna. <3
Jag är helt nyförälskad i honom igen, tänk att vi 3 nu är en liten familj, det är helt fantastiskt och det vi drömt om. Och nu får jag börja det liv jag så länge velat leva med honom.
 
Vi är så otroligt glada och lyckliga. Dock får man små sekunder då och då när man funderar på vad som egentligen hänt. Sedan tittar man på Luna och blir helt varm, det där är våran dotter! Vi har fått ett litet barn som vi har fått äran att få ta hand om i hela våra liv. Vi ska älska henne över allt annat och lära henne allt vi kan och se till så att hon får en bra uppväxt och ett bra liv!
 
Jag vägde som mest 61,5 kg samma dag som förlossningen.
En vecka efter väger jag 53,4 kg, vilket är mer än vad jag började med, får se vad jag går ned till när jag slutar gå ned i vikt.
 
Magen ser nu ut såhär, den första bilden är tagen precis innan vi åkte till BB:



Förlossningsberättelse

23/12 2012
05:30 –
Vaknar med värkar, ligger i sängen och klockar värkarna och konstaterar att de kommer var 5e minut. Säkert luras det som vanligt tänker jag. Fortsätter ha värkar ett tag tills Victor frågar hur det är, jag säger att jag har värkar var 5e minut, Spännande svarar han.
Vi går upp och äter frukost, värkarna fortsätter.

Jag inser att det faktiskt KAN vara på riktigt, så jag vill gå och duscha och sminka mig, man kan ju inte se ut hur som helst på förlossningen ju! Hah.

 

10:30 – Vi ringer in till förlossningen på Danderyd och berättar att jag har värkar var 5e minut och haft det sedan 05:30. Victor ringer, men de vill prata med mig och det första hon säger att säg till om du får en värk. Jag får en värk, sitter och andas i telefonen och får beröm för min profylaxandning vilket gör mig glad.
Hon frågar hur jag mår i telefonen, jag har ju ont, men det är uthärdligt än så länge och jag använder en vetekudde och profylax-andning för att ta mig igenom värkarna. Hon säger att jag ska fortsätta hemma sålänge det känns bra. Och ja, jag klarar av att ta värkarna.

 

14:35 – Vi ringer in igen, värkarna fortsätter, fortfarande ca 5 minuter emellan. Värkarna blir starkare och jag känner att det börjar bli dags att åka in för koll. Känns som vi ska åka hem igen, och jag ställer in mig på det.

 

15:30 – Vi åker in, känns smått läskigt, tänk OM det faktiskt är på g. Vi säger inget till någon för vi är så säkra på att vi ska hem igen. Får ett par värkar i bilen påväg dit.

 

16:00 – Vi kommer in, möter ett par i dörren, ett par som vi var på samma profylax-kurs som, galet. Jag står och tar några värkar i hallen när vi väntar på att få komma in.
Vi blir hämtade och får komma in i rum nr. 5.
Det görs en ctg-kurva, värkarna kommer fortfarande med 5 minuters mellanrum.
Jag blir undersökt och är öppen 3 cm.  Detta är på gränsen för att få stanna så de skickar iväg oss för att äta middag i restaurangen.

 

18:00 – Påväg till restaurangen ringer vi våra föräldrar för att berätta att vi är på förlossningen, inte inskrivna, men behöver inte åka hem igen.
Vi går och äter i restaurangen på patienthotellet. Jag kan inte äta alls utan får jobbigare värkar. Vi går tillbaka ganska snabbt, restaurangen låg ca 3 värkar bort så jag stannar påvägen och tar värkarna.

 

19:30 – Undersökning och är öppen 4 cm och blir inskrivna. Ligger/ står med värmekudde och tar värkarna.

 

21:00 – Ställer mig i duschen, lindrar smärtan bra.

 

21:45 – Ny ctg-kurva görs och jag tycker det är jättejobbigt att gå ut från duschen för att det gör ont igen.

 

22:30 –  Undersökning och är öppen 6 cm.

 

22:45 – Går in i duschen igen. Skönt, dock ä värkarna värre nu och jag är helt röd på benen/magen för att jag duschar så varmt.  Varierar mellan att sitta på en pall i duschen och stå upp.

 

23:30 – Jag tappar kontrollen på några värkar och varm vete-kudde eller dusch räcker inte längre. Jag får testa lustgas. Wow! Jag bara älskade lustgasen, fungerade verkligen superbra!

 

24/12 2012

00:35 – De vill att jag ska kissa, men jag kan inte riktigt ta mig till toan så de tar in en toastol, jag sätter mig där och får en värk och splach! Och jag skojjar inte, ett tryck släppte och det sa splasch över hela golvet, precis som i film. Vattnet gick! Jag var hög på lustgas och fick ett filmsplach när vattnet gick och var väldigt nöjd!

Fortsätter andas med lustgas får ligga på sidan.

 

01:30 - Ringer i knappen för att det börjar trycka på nedåt. De lägger mig på sidan och jag skriker mig igenom många värkar i lustgasmasken. Nu gör det riktigt ont på riktigt och jag tror väl att jag ska dö här någonstans. Tycker om lustgasen som gör att det känns som jag sitter bredvid och ser mig själv ligga där. De frågar här någonstans om jag vill ha EDA, jag frågar om det kan förlänga förlossningen och det kan det och jag känner bara att nej, det får inte ta en sekund längre. De får nog inget vettigt svar av mig, men jag vill inte ha EDAn, utan säger att jag ska klara mig på lustgas.

 

02:20 – Nu trycker det nedåt riktigt ordentligt och jag vill krysta.

 

02:30 – Blir riktigt irriterad på ctg-grejjerna på magen och de sätter en skalpelektrod på Luna ist.

 

02:32 - Får komma ned på en förlossningspall på golvet för att få ned bebis sista biten, Victor sitter bakom mig.

 

02:35 - Krystvärkarna kommer. Nu jävlar ska hon ut!! Jag tar i som jag aldrig gjort förr! Wow, vilken kraft man har! 21,5 timmar med värkar och man orkar fortfarande. Jag känner att snart är vi klara, så jag ser liksom ljuset!

 

03:01 – Ut kommer Luna, hon skriker direkt och jag får upp henne i famnen. Föder alltså på pallen på golvet med Victor bakom mig. Både Victor och jag börjar gråta. Jag frågar vad det är för kön, en flicka säger de. Jag tittar henne i ansiktet och säger direkt att det är en Luna! Det är helt overkligt, jag har fött ett barn! Victor klipper navelsträngen och får ta Luna då jag ska undersökas och får 3 stygn och förlorade 1 liter blod.

 

05:45 – Har fikat med Victor och Luna hos oss. Känner mig skakig och matt, får glucosdropp. Ligger i sängen och har frossa, skakar och är jättetrött.

 

06:34 – Droppet slut. De vill att jag ska upp och kissa, men har inte krafter nog att resa på mig själv. Får sova för att samla krafter.

 

08:40 – Klarar av att resa på mig och ta mig till toaletten för att kissa.

 

08:55 – Äntligen utskrivna och bortrullade till Hotell BB.

Gör första ctg-kurvan när vi kommer in:


Första vagnpromenaden!

Idag har vi varit ute med vagnen för första gången, det kändes STORT!
Shit, jag har inte varit ute och gått på evigheter, tror vi ska kämpa upp mitt flås lite igen, jag behöver dessa promenader.
Det var riktigt mysigt att få bädda ned lilla Luna i vagnen och gå ut och gå, hon skrek när jag stoppade ned henne, men såfort jag gungade lite på vagnen så somnade hon. Sen sov hon gått hela promenaden. Skumpigt på all is och slask, men vagnen gick riktigt fint och kändes otroligt lättstyrd även i slask och is.
Hon sov så fint hela vägen och när vi kom hem sov hon fortfarande så hon fick ligga kvar och sova en stund i vagnen.
 
Oj, vad stolt jag kände mig när det gick någon förbi oss, jag är mamma och de som ser mig gå med vagnen ser att jag är mamma och jag gick där med min bebis och min man, min man, Lunas pappa! <3
 



 
Sötsovande Luna:
 
 

Nu ÄNTLIGEN är hon här! <3

Den 24/12 kl 03:01 kom våran efterlängtade lilla flicka som ska få namnet Luna Emilia Liv Storsjö.
 
Namnet Emilia kommer från både Victors mormor och min mormors mor som hette Just Emilia Storsjö, henne vi tog vårat efternamn ifrån.
Namnet Liv kommer ifrån Victors kusin Hennie.
 
Hon vägde 3600 g och var 49 cm lång när hon kom ut och är det finaste som jag någonsinn skådat! <3
 
Vi kom hem idag äntligen!
Fick stanna på Hotell BB längre än väntat då de upptäckte att mitt järnvärde var på tok för långt.
Förlorade bara 1 liter blod, men på mig blev det för mycket för att jag skulle klara av det.
Jag var helt likblev och matt och helt utan ork. Jag klarade inte av att göra mer än att gå fram och tillbaka till toaletten från sängen i två dagar.

Skulle ha fått blod i tisdags, men jag fick ingen plats och var inte "akut" så jag blev nedprioriterad.
Igår fick jag äntligen två påsar blod och jag kände mig mycket bättre direkt!
Jag hade ork att ta hand om min Luna äntligen!
 
Imorse tog de mitt HB-värde igen som förbättrats, men det var inte bra. Dock kunde de skicka hem mig nu då jag kände mig mycket piggare och har ork att ta hand om min bebis.
 
Förlossningsberättelse kommer.
 
Vi är glada över att äntligen få kommit hem!
Det var minst sagt speciellt att fira hela julhelgen på förlossningen och BB, känns liksom som att julen inte var iår, dock kommer ALLA våra framtida julaftonar vara speciella, för då fyller ju våran lilla Luna år.
 

Denna väntan...

Till och med Victor börjar bli otålig nu.
Börjar faktiskt tro att jag kommer vara gravid i sådär 5 månader till eller nåt... Ja, man BLIR otålig den sista tiden. Jag förstår det nu. Man VILL ha ut sin bebis. Man är liksom redo lite innan 9 månader för att ens bebis ska komma ut och då vill man bara att den där lilla saken där inne ska komma ut!
Det enda man lever för och gör just nu är att vänta, vänta, vänta vänta och vänta..... Ja, vi sitter och VÄNTAR!

Eftersom man inte jobbar som vanligt så lever man ett slags semesterliv, fast utan att kunna göra så mycket saker...
Jag är liksom som en stor boll och fungerar inte som vanligt.
Sen är jag klumpig och glömmer saker, jag somm alltid haft 100% koll på ALLT! Stackars Victor måste nu försöka styra upp saker som jag tappar ut mitt gravid-huvud.
Jag hoppas verkligen att jag kommer tillbaka igen sen.

Jag vägde mig idag, 61,6 kg, alltså ÖVER 10 kg upp nu. Det ska bli väldigt intressant att se vad jag väger efter förlossningen. Och vad väger min lilla i magen tro? Är det en liten kort tjockis som jag var? Eller är det en liten bebis?
Det här med vikten känns verkligen! När man ska resa sig från liggläge i soffan känner man att man ska försöka resa på en kropp som väger sådär 10 kg mer än vanligt.

När tänker du komma min lilla vän? När ska du komma ut och hälsa på din mamma och pappa? Vi längtar ihjäl oss efter dig!
 
Listan med lite gissningar på när hon kommer börjar stryka lite datum nu:
Dagens datum är en gissning från Ida, kommer du idag får du sätta fart nu!
Petra 20-dec
Victor 21-dec
Marina 21-dec
Ida  22-dec
Diana 23-dec
Gabbi 24-dec
Annika 25-dec
Carin 04-jan
Tomas 05-jan
Mathias
06-jan

Varit hos BM

Varit hos min BM idag, kanske var det sista gången...! Kändes som att hon sa hejdå mer än vanligt och inte riktigt visste om vi skulle ses igen.
Har iaf en tid nästa vecka på fredag om det inte kommit nån bebis innan dess.
 
Mitt blodtryck var bra, 110/60.
Bebis hjärtljud låg på 135, vilket är bra.
Och mitt SF-mått låg på 35, följer sin kurva fint och verkar bli en normalstor tjej.
 

Mina svullna händer och domningar var bara att stå ut med nu, hade det kommit tidigare hade jag fått hjälp, men det är tydligen ingen fara på nerver när det är så kort tid kvar. Annars kan man förstöra nerverna i fingrarna om det domnar mycket och ofta.
 
Den brännande känslan i bäcken är när bebis rör på huvudet och det är tydligen så när hon kommer åt nerver där nere i mitt stackars bäcken.

Såhär ser kurvan ut, hon har hållit sig fint långs kurvan hela tiden, något under, men inte mycket.
 

Magen


Gravid v. 40

Barnet

Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten.

Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt. Nu är det trångt därinne.

 


Nu är jag färrdig! Det räcker nu! UUUUT!
Det är ingen dans på rosor den sista tiden, inte hos mig iaf. Jag har ändå haft en rätt bra graviditet. Inte så svåra besvär utan sånt man kan leva med.

Foglossning, hansbränna/sura uppstötningar och annat man "ska ha" som gravid liksom.

Men nu är det inge kul längre.
Jag är stor, tung, klumpig, trött, rastlös och har foglossning.
Skulle gärna gå ut och gå, men jag kan inte gå speciellt långt alls utan att jag har ont sen. De rundor vi tar utanför lägenheten till täby c eller för att handla blir kortare och kortare, jag orkar inte så länge och sen käner jag av min foglossning.
Detta gör ju att vi sitter hemma rätt mycket, vilket gör mig sjuuukt rastlös!

Något annat som inte är kul alls är att mina händer domnar bort när jag sover, ibland flera gånger per natt och jag måste sätta mig upp och vifta tillbaka blodet i mina händer. Men efter att jag haft såhär de senaste dagarna har jag dessutom haft väldigt ont i mina händer. De är svullna och klämmer på nerverna. :(

Ska till min Barnmorska imorgon så ska prata lite med hanne ang min hand, den är inte rolig längre.

Men ingen bebis i sikte just nu, hade värkar en hel dag förra veckan, men inget mer nu. Hoppas det drar igång på riktigt snart! Jag vill ha min bebis!


Ingen bebis än...

Nepp, ingen bebis än.
 
Igår hade jag förvärkar nästan hela dagen, men med 20 minuters mellanrum ungefär så det kommer ingen bebis riktigt än, men hon verkar vara på g iaf.
Hade även värkar inatt och vaknade ett par gånger, gick upp och åt lite alvedon och värmde min vetekudde så jag kunde somna igen. Ingen vidare natt.
Sen vaknade jag av att grannen började borra kl 09:00 så det blev ingen mer sömn, sen vaknade Pysen för att grannen borrade och han ville ha mat. Så vi gick upp då.

Sen i torsdags har bebis nog trillat så långt ned hon kan eller nåt, hon har vridit på sig och det gör nåt så fruktansvärt ont! Det bränner inne i magen långt ned och är INTE skönt kan jag meddela. ^^
Och ja, värre ska det bli! ;)
 
Idag verkar det ha lugnat sig, hon buffar runt lite där inne så vet att hon mår bra iaf, men inga direkta värkar. Kommit några få, men inte alls som igår.
Dock känns och tynger hon nedåt mycket mer än tidigare. Det är riktigt TUNGT att stå upp, känns som hon verkligen ska trilla ut snart!
Molnvärken kommer och går.
 
Får se vad som händer, hon visar ju tecken på att hon tänker ta sig ut förr eller senare iaf! :)
Så himla skönt att Victor är hemma nu, Skönt att slippa vara själv när man har ont.
 
 
KOM IGEN NU BEBIS!

Gravid v. 39

Barnet

Barnet är ungefär 50 centimeter långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage. Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen. Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet.

Vikt 3 450 gram.


Herre gud, vart tar tiden vägen!?
Jag hänger inte med! 38 fulla veckor idag och vi går in i vecka 39! 39 är liksom VÄLDIGT nära BF. Och bebis kan komma preciiiis när som helst!
Mindre än  veckor kvar till BF. Undra om jag har en bebis i famnen på julafton...!

Magen blir större och större och sjunker längre och längre ned! Den ligger liksom och vilar i knät när jag sitter numera.
Jag har en omkrets på 103 cm! Kan tala om att jag började på 67 cm så jag har ökat rätt rejält!
Jag har gått upp 10 kg och verkar ha stannat av i viktökningen nu, inte gått upp något alls senaste veckan.

Igår hade jag riktigt ont! Brännande känsla i nedre delen av magen varje gång bebis rörde på sig och det gjorde hon mycket och har hållit på i 3 dagar jättelångt ned.
Idag vaknade jag med molnvärk, men knappt haft några förvärkar alls, så det verkar inte bli nån bebis den 12-12-12 tyvärr. Men jag tror inte att det är allt för lång tid tills bebis tänker titta ut!

 

 


Nu är jag redo!

Japp, NU är jag redo! Nu kan bebis få komma!
 
Väckte Victor vid 15, han jobbar natt så han sover på förmiddagen.
Sen kom jag på att det var lite småsaker vi behövde köpa inför förlossningen och bebis så vi begav oss till Arninge för att gå på barnenshus och Apoteket.
 
När vi var inne på Barnenshus så ringer det på Victors telefon, sufletten till babyskyddet är klar och har kommit till Babyproffsen från Emmaljunga igen!
Yey, jag och Victor pratade precis om sufletten och sa det att vi kommmer säkert inte hinna få den innan bebis kommer. Denna suflett har varit ett sånt problem! Vi hämtade den för 8 veckor sen och ringde dagen efter när vi insåg att sufletten hade 2 högerfästen, men det har alltså tagit 8 veckor att få den fixad...
 
Vi åkte iaf till Bromma Blocks för att hämta sufletten. Oh, vilken lättnad att få hem den innan bebis kommer!
Vi passade även på att köpa en badhjälp som man kan lägga i baljan/badkaret och bada bebis i.
 
Gick dessutom med ganska regelbundna värkar där i Bromma blocks så det kändes som att det verkligen var i sista sekund som vi fick sufletten. Dock verkar värkarna ha avtagit igen.
 
Gick även förbi H&M och införskaffade en amnings-BH och en amningströjja.
 
Sen passade vi faktiskt på att äta där, GOTT!
Jag åt kyckling med jordnöts-sås.
 
Påvägen hem sen åkte vi förbi Danderyds sjukhus och testade köra fram till vart förlossningen ligger för att ha koll sen.
 
NU är vi verkligen redo och har koll på läget tror vi! :D
 
Så... komsikomsi bebis! <3
 

Bebis möblerar om i min mage!


Max en månad kvar!

Idag är det den 9/12 och precis en månad tills det har gått 14 dagar över tiden av graviditeten.
Den 9/1 har min BM satt som sista dag och då har vi definitift vår lilla bebis här. De sätter igång mig om hon inte kommit innan dess!
Wow, högst en månad kvar, sen är det slut och början på något nytt. Ett liv med ett barn!
 
Jag längtar verkligen efter att detta ska bli slut snart.
Slutet av graviditeten är ingen glamour direkt.
Ont i rygg och fogar. Ilningar i magen, sträcker mig i ligamenten, förvärkar och sammandragningar. Men det känns iaf att det är påväg mot slutet.
 
Sen tror jag faktiskt att det är bristningar på g vid naveln. Huden runt naveln är verkligen tunn nu när bebis trillat ned ännu längre i bäcken, magen är större runt naveln nu och ligger lägre.
Får se vad det blir av de där bristningarna om det är bristningar än eller om det bara är huden som ser tunn ut.
 
Nu är jag mest nyfiken på att se när det faktiskt sätter igång, det är bara 16 dagar kvar till BF. Kommer hon efter eller före BF eller kanske PÅ BF?
 
Kontrollfreak som jag är så är det faktiskt rätt jobbigt att inte kunna planera riktigt.
Vi kan väl göra det mesta sålänge vi inte får för oss att bila Sverige runt eller nåt nu, men vi kan inte med 100% planera någon dag framöver.
Såsom jul och nyår tex, vi har ju ingen aning om vi har bebis eller inte då, om vi är på BB eller påväg in kanske?
Allt blir preliminärt, men antar att folk har lite förståelse för det. Jag kan ju inte styra när bebis ska komma.
 
Får jag önska så skulle jag gärna ha en bebis på julafton, skulle vara så mysigt att få fira julafton med vår lilla.

Tankar...

...och så åkte Victor iväg för att jobba natt, dock är detta hans sista nattvecka, någonsinn hoppas jag!
Känns inge kul att vara hemma själv alls på natten, det är på natten jag oftast har ont. Hoppas verkligen att inget sätter igång den här veckan på natten. Hur ska Victor orka om han redan är på jobbet och måste åka hem till mig och sen till förlossningen? Nä, du lilla bebis, du får ligga kvar där inne en stund till tror jag. Iaf tills efter Victors nattvecka.
 
Den här nattveckan känns jobbigare och besvärligare än vanligt.
Jag är ju hemma numera(mammaledig) och ska inte bara vara hemma "ensam", utan jag får bara sova till 07:30 när Victor kommer hem... kan aldrig somna om när jag blir väckt av att han kommer hem.
Sen kan jag liksom inte göra vad jag vill hemma när han sover. Känner mig så himmla låst.
Detta är dock Victors sista nattvecka!! Någonsinn! Så jag ska väl försöka stå ut och inte föda någon bebis denna vecka!

Sen sitter jag och funderar på det här med namn... Namn till våran bebis.
Vi har ett namn, tror jag. Som vi gillar och som vi vill ha. Men vad kommer folk runtomkring att tycka om namnet? Kommer någon att kommentera att det namnet man valt och tycka att det är konstigt? Jo, antagligen... och då spelar det nog ingen roll vad hon ska heta. Kommer nog alltid finnas någon som tycker att hon har en konstigt eller fult namn.
Det är verkliget skitläskigt att bestämma sig för ett namn!

"Mellan-namnen" är klara, men förnamnet, ska hon få heta det vi tänkt på?

Och skulle det bli en kille har vi "mellan-namn" klara där med, och ett potensiellt förnamn.

Vill så att hon ska komma ut så jag får se henne och så vi får känna om namnet passar.

Cleo i snön!

Det är kul att äga en katt som Cleo. Hon tycker om att vara med ut i snön på promenad! :)
Hon verkar i allmännhet gilla att vara ute i sele mer än Pysen gör. Pysen lägger sig mest ned och bara ligger och luktar medans Cleo vill gå runt och man kan mer eller mindre gå en liten promenad med henne!
 
Igår var vi ute i snön och Victor fotade henne lite.
 
Först satt hon mest i transportburen och förstod inte riktigt vart vi fört henne
 
Sen insåg hon att juste, det här var ju kul ju. Snön var rätt djup så hon hoppade efter i våra spår
 
Söta Cleo
 
Och så en bild på mig och Cleo

Magen v. 38

Såhär ser magen ut nu, det märks verkligen att den sjunker!
 
Oh, bebis... du FÅR komma ut nu bara så du vet! :D
Ska bli så spännande att se när hon faktiskt kommer och när hon bestämmer sig för att hennes födelsedag blir. Kommer hon på julafton så har hon ju faktiskt valt det själv! ;) Hon kan ju välja att komma före eller efter.
Är du mogen snart? Din mamma och pappa tror att de är mogna för att träffa dig nu. Känns som att vi känner oss redo nu!
 
Folk har börjat gissa lite på när lilla tösen ska komma:
Vem Datum
Petra 20-dec
Victor 21-dec
Marina 21-dec
Ida  22-dec
Diana 23-dec
Gabbi 24-dec
Annika 25-dec
Carin 04-jan
Tomas 05-jan
Mathias 06-jan
 
 

Gravid v.38

Barnet

Barnet förbereder sig nu för att födas. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Ungefär sex procent föds före fullgågna 37 graviditetsveckor. Det råder oklarheter om vad som sätter igång förlossningen, men en forskning säger att det är barnet som bestämmer när det vill komma ut. Man anser då att graviditetslängden finns i ditt barns arvsanlag. Det anlaget har alltså bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i din och din partners familj. Att barnet vuxit till en viss storlek samt om föregående fosterdel är fixerad eller inte har ingen direkt betydelse för när förlossningen sätts igång, men moderkakans livslängd spelar in.

Vikt 3 200 gram.


Nu har vi gått 37 fulla veckor och klättrar in i vecka 38.
Bebis är Fullgången! Det är alltså normalt att födas nu fram till vecka 42.

Var hos Barnmorskan idag, blodtryck på 110/60, normalt för att vara mig, oftast har jag 100/60, men inget direkt ökande, dock tog vi kissprov ändå, ingen äggvita i urinen så det såg bra ut.
Bebis hjärtöjud låg på 148, vilket är normalt, hon ligger fint och fixerat i bäcken där hon ska ligga och mitt SF mått låg på 34, vilket är precis på kurvan för min vecka!
Hon trodde på att bebis skulle väga runt 3 kg nu om hon föddes, men trodde nog att jag skulle föda i mellandagarna och få en bebis på lite över 3 kg.

Jag mår väl hyffsat bra, tråkig foglossning känner jag av massa mer igen, ont i ryggen, lite svullna fötter och händer, täppt i näsan.
Sen har jag en del sammandragningar och förvärkar, men det ska man ha. Betyder ju bara att kroppen övar och är på g mot förlossning.
Dock vill jag INTE ha nån bebis riktigt just nu, det är SNÖKAOS ute och vill inte ta ut bilen igen till nån förlossning idag... SÅ snälla håll dig inne såna här dagar är du snäll!

 

Min SF-kurva:


Du vet att du är höggravid...

- När du vaknar av dina egna snarkningar
- När mannen måste parkera om bilen på nytt för att du ska kunna komma ut.
- När det var länge sen du såg dina fötter.
- När det inte längre hjälper att "smita förbi" folk sidledes då du är bredare så än framifrån.
- När det känns som om du har sprungit minst en mil när man går upp för en trapp.
- När du rullar runt för att komma upp från soffan och sängen.
- När din man knyter dina skosnören.
- När du är rädd att kissa på dig när du nyser/ hostar
- När du tappar något på golvet och låter det ligga för att processen med att plocka upp det är för omständig.
- När det enda du orkar plocka upp från golvet är en godis som ramlat ner.
- När du hellre går barfota än att ta på dig strumpor.
- När du inte orkar sminka dig eller fixa håret för att armarna somnar efter bara några sekunder över huvudhöjd.
- När du måste kissa igen så fort du rest dig och trott att du var färdig.
- När du letar efter alla andra möjligheter än att behöva använda trappan.
- När allt blir tungt och kämpigt.
- När du inte längre orkar stå i duschen utan sätter dig rätt ner på rumpan på golvet.
- När du sitter på golvet i duschen och inte förstår hur du ska komma upp igen.
- När ingen annan än du får tillgång till soffan längre.
- När det känns som om bebisen försöker trycka ut slemproppen och gräva sig ut varje gång du lägger dig ner.
- När du planerar en utflykt utanför hemmet utifrån vart det finns toaletter.
- När anklarna får storlek av en överarm efter två timmar på bion.
- När du lägger på dig 2 kg vatten efter en vecka och du inte orkar bry dig.
- När du börjar gråta för att du inte får på dig skorna själv och sedan nästan skrattar ihjäl dig över att du faktiskt sitter och gråter.
- När du ställer dig med benen en meter från varann för att förbereda dig på att böja dig ner.
- När allt är väldigt irriterande...
- När BH-storleken börjar närma sig slutet av alfabetet.
- När ett ärende om dagen gör dagen fullbokad.
- När din man faktiskt måste hålla med om att du inte har något att ha på dig.
- När du har märken på magen för att du inte lyckas låsa dörren utan att träffa magen.
- När du hellre sitter kvar i bilen än går in och handlar, för att det är för mycket besvär att ta sig ut och in.
- När du hellre går i fula bomullsbyxor än i de vanliga gravidbyxorna för de har en söm under magen som pressar och gör ont.

Längtar...

Vi längtar så efter dig! <3
 

Avslut och julfest

I fredags var det min sista dag på jobbet, dagen jag längtat efter senaste veckorna... jag ORKAR verkligen inte jobba mer. Jag inser att min kropp också har begränsningar...
Jag är trots allt gravid och har jobbat fram till vecka 37, dock med 50% sjukskrivning i 2 månader, men annars hade jag nog inte alls klarat den här sista tiden lika länge.
 
Min kropp är trött och behöver vila nu inför förlossningen. Varit lite orolig, tänk om bebis hade kommit tidigare, hade jag orkat med en förlossning då? Nu hinner jag ju iaf vila lite och har redan hunnit vila i två dagar!
 
I fredags var det även julfest och jag mötte upp min kollega Anna för att gå dit tillsammans med henne. Hon är mammaledig och fick en liten dotter i April.
Något som är ännu roligare är att hon är gravid igen och ska ha en till i Maj! :)
Så vi kunde dricka julmust tillsammans på julfesten. ^^

Åt lite julmat och hade trevligt, sen när de började duka av gick jag och så hejdå till lite kollegor och Victor kom hela vägen in till stan och Blekholmen där vi var och hämtade mig! :) Underbart snäll man har jag! <3
 
Något som var lite kul var att efter 22 öppnar de upp stället för allmännheten på övervåningen, medans undervåningen fortfarande bara är till för oss.
Jag gick upp på övervåningen för att gå på toaletten och inser att min gravidmage SYNS bland alla 18-åringar som precis stormat in på krogen. Jag går in på toaletten där det står 5 tjejer och sminkar sig... och jag har aldrig varit med om att 5 tjejer blivit så tysta på en och samma gång! Jag gick in på toa, kissade och kommer ut för att tvätta händerna och alla är fortfarande helt tysta och bara stirrar på mig! haha... stackars tjejer trodde säkert att en gravid tjej var ute på krogen! Inte kunde väl de veta att det var en företagsfest på nedervåningen och att det var därifrån jag kom.
Är väl kanske inte jättepassande att vara i 9e månaden och ute på krogen och festa ;)
 
Såhär såg jag ut i fredags:

RSS 2.0