Julen

...och så blev det jul iår igen. :o
Och det är till och med vitt på marken, även om det inte är snö utan frost. Vilket är väldigt mysigt och det känns lite som att julen inte kom förenn på julafton iår, men den kom iaf! :D

Julmat, glögg, Kalle Anka och julklappar.
Det är bara inte riktigt samma sak som när man var liten och hela dagen var en lång väntan på att få sina julklappar. ;)
Men jag fick bra saker, MASSA strumpor, trosor, presentkort och grejjer.

Hoppas på att Victor och jag kan vara på samma ställe nästa jul, kanske får jag kidnappa honom till mig? Vi får väl se, för jag vill ha honom hos mig iaf.

God  Jul!

Jul?

Nä... inga julkänslor alls iår faktiskt.
Inte hunit känna efter så mycket alls... koncentrerar mig mest på jobbet just nu, haft en hel del att göra senaste dagarna, förutom idag då. Idag var det stendött på jobbet.

Vad är julen numera? Känns inte alls som förr, då var det så speciellt, Julafton var så mysigt.
Numera känns det mest jobbigt, man har stressat runt och köpt julklappar och allt annat folk ute är stressade, ingen mysig känsla alls faktiskt.
Har dock kollat på julkalendern, alla avsnitt. Känns däremot som jag missade allt denna jul... inte varit i stan och kollat vad fint det är, inte bakat varken pepparkakor eller lussebullar, granen var klädd mer eller mindre utan mig.

Men jag är glad iaf, finns en sak jag önskar mig just nu, över allt annat, men det kommer nog snart, hoppas jag. Jag fortsätter önska.
Ledig nu, börjar jobba igen den 5e Januari! Det ska bli skönt! :D

Jaja... hoppas det blir lite jul imorgon.

Livet...


Känner du igen dig?
Så bräckligt... så fint, så underbart, men ändå så svårt.
Inget blir någonsinn som du vill ha det, du har ju kontrollen, men ändå funkar det inte.
Det vill inte alltid. Så lätt, så lätt kan allt gå i kras.
Du måste vara så försiktig...
Ibland känner jag mig bara som en åskådare, men livet i min hand...






Du är den du är...

Du är den du är.
Du har blivit du och ingen annan.
Du är speciell, det är vi alla. Alla är vi unika.
Varför önska att man vore någon annan? Varför inte istället göra dig själv till den du vill vara?

Det är bara du som vet vem du vill vara, alltså bara du som kan bli den du är.
Jag vet inte än vem jag är eller vill vara, men och andra sidan har jag bara levt i 21 år.
Jag har förhoppningsvis ett par år kvar att fundera på det och bli den jag vill bli.

Ibland inser man att man har det bra, att man duger som man är.
Andra dagar vill man inte ens se sig själv i spegeln, vill inte veta av kroppen man ser där.

Kom ihåg att det är DU som bestämmer över den kropp DU fått till låns.

En stund från verkligheten...

...sätter musiken i öronen och världen försvinner.
- Ingen kan se mig nu..? Elller hur?
Höjer musiken lite till och omgivningens muller försvinner.
- Vilken frihet!
Tittar ut genom fönstret och ser mig själv i fönstrets spegelbild...
- Är det där jag...?
Här sitter jag och ingen vet vad jag tänker på, ingen kan höra mitt inre.
- Låt mig vara...
Inte ens jag själv hör mina andetag, känns som att ingen annan borde det heller.
- Andas jag...?
Men de är kvar, mina andetag är kvar i verkligheten, inte jag...
- Försvinner jag nu?
En stund är jag borta, borta från verkligheten.
- Jag älskar denna värld...
Snart är den tillbaka igen, jag ska njuta...

Kisa in i mörkret...

Har du någon gång kisat och tittat ut i regnet på alla bilar som åker förbi...
Sett alla strålkastare och all gatubelysning bara smälta samman till en enda röra?
Se ljuset röra sig och brytas av regndropparna...
Har du någonsinn tänk på vilket kaos det skulle vara om man alltid såg allt så?

Ibland är det skönt när man kan skapa sig kaos på håll och slippa vara mitt i det.
Som att titta på en skräckfilm, man vill uppleva rädslan, men på håll...



Dagar av alla dess slag...



Chaos...

RSS 2.0